Við gerum Norðurlöndin stærri!

Mittengruppens Eva Biaudet talade till de nordiska utrikesministrarna under Nordiska rådets session i Reykjavik den 30 oktober:

- Norden är skolexemplet på att hållbar säkerhet och trygghet byggs upp med starkt medborgarsamhälle, med att jobba med demokrati och en respekt för internationella normer. Mänskliga rättigheter är universella och måste respekteras i varje stund. Vi nordbor är verkligen privilegierade. Vi vet och vi känner våra mänskliga rättigheter i ryggmärgen.

- Samtidigt inser vi ju att två tredjedelar av världens befolkning lever under auktoritära regimer, i ofrihet. Sådana länder offrar sina egna medborgare för makthavarnas girighet. Sådana länder matar korruption och brottslighet, regerar med hot och rädsla och ställer människor mot varandra.

- Vi parlamentariker behöver påminna våra regeringar om att Norden tillsammans kan ännu mer och ännu mer måste visa sin styrka i det internationella samarbetet, till exempel i FN, för att främja demokrati. Vi måste göra en större insats för människorättskämpar i de länder som kämpar för demokrati, i Ryssland, i Belarus eller i Afghanistan, och vi måste få slut på våldet i Mellanöstern och sätta i gång en politisk process för tvåstatslösning. Och vi måste hörsamma Norges statsministers vädjan till sina kolleger att vi verkligen behöver göra mer för att få slut på kriget där.

#nrsession #nrpol #nordiskråd #mittengruppen ...

6 0

Norden behöver ett ministerråd för infrastruktur och transporter. Enigheten inom Nordiska rådet är stor, men kampen för att det ska bli verklighet går vidare.

Under Nordiska rådets session i Reykjavik ställde sig hela rådet bakom Mittengruppsförslag om infrastruktur i kristider.

Under utfrågningen av samarbetsministrarna talade Mittengruppens vice ordförande, och ordförande för det finska trafikutskottet Jouni Ovaska:

– Det känns som att tala med en vägg, men det sägs ju ibland att väggarna har öron. Igen, igen och igen. Vi behöver ett transportministerråd.

Också Mittengruppens Emma Berginger tog till orda i en fråga till den svenska samarbetsministern:

– Vad är det som står i vägen? Vad är skälet till bristen på resultat i frågan om att skapa ett ministerråd för transporter.

Att underlätta för samarbete mellan de nordiska länderna om klimatsmarta gränsöverskridande transporter är ett viktigt skäl till att Mittengruppen kräver ett transportministerråd. Men det är viktigt att ha ett formellt samarbete också i händelse av kriser. Sverige och Finland är nu med i Nato och det ställer ytterligare krav på den gemensamma infrastrukturen i Norden, också i väst-östlig riktning.

Mittengruppens Kjell-Arne Ottosson, ordförande för Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling:

– Syftet med ett transportministerråd är att förbättra och effektivisera transport- och kommunikationssamarbete mellan de nordiska länderna. Detta inkluderar bland annat att adressera utmaningar kopplat till gränsöverskridande transporter och infrastruktur.

Johan Dahl från Mittengruppen deltog också i debatten:

– Vi lever i en farlig värld och en farlig tid, och det är viktigt, att vi också tager höjd för den infrastruktur, som är avgörande för oss allesamman, både den militära och den civila beredskapen.

Eftersom ett formellt ministerråd för transport inte existerar önskar nu Nordiska rådet en redogörelse från de nordiska transportministrarna för om och hur de samarbetar för att samordna för att öka beredskapen gällande omställningen från en gemensam nordisk civil infrastruktur till militär infrastruktur i kristider.

#nrsession #nrpol #nordiskråd #mittengruppen ...

13 0

Undanfarið ár hefur starfshópur á vegum Norðurlandaráðs unnið að skýrslu um endurskoðun Helsinki-sáttmálans. Það hefur lengi verið skýr þörf á slíkri uppfærslu þar sem m.a. þarf ný ákvæði í samninginn um öryggis- og varnarmál sem um nokkurt skeið hafa verið aðalumræðuefnið á fundum Norðurlandaráðs. Einnig þarf að bæta við ákvæðum um almannaöryggi, viðbúnað og samfélagsöryggi, loftslagsmál og réttindi barna og unglinga. Nú hefur Norðurlandaráð samþykkt að beina þeim tilmælum til norrænu ríkisstjórnanna að skipa nefnd sem ynni tillögur að breytingum í takt við það sem lagt er til í skýrslunni.

Formaður Miðjuflokkahópsins, Hanna Katrín Friðriksson, var formaður vinnuhópsins undir lokin:

– Við höfum barist lengi fyrir þessum breytingum og sérstaklega hefur áhersla okkar verið á að koma utanríkismálum sterkara inn í samninginn, ekki síst með tilliti til öryggis- og varnarmála.

– Það er þessi áhersla á utanríkis-, öryggis- og varnarmál í uppfærðum Helsinki-sáttmála sem er nauðsynleg til að við getum hrint í framkvæmd ýmsum tillögum úr Stoltenberg-, Enestam- og Bjarnason-skýrslunum sem miða því að við náum markmiðum okkar um örugg, friðsæl og samþætt Norðurlönd.

– Loftslagið og réttindibarna og ungs fólks eru önnur mikilvægt atriði í uppfærslunni ásamt vinnunni við að koma í veg fyrir og fjarlægja landamærahindranir. Að lokum er mikilvægt að leysa málið sem varðar aðkomu Grænlands, Færeyja og Ålands að Norðurlandaráði í uppfærslu á Helskinki-sáttmálanum.

Það er skýrt að Færeyjar og Grænland óska eftir fullri aðild að Norðurlandaráði og óska eftir því að það verði tryggt í uppfærslu Helsinki-sáttmálans. Álandseyjar hafa tekiðundir þá ósk. Nýlega sendi Mette Frederiksen, forsætisráðherra Danmerkur, bréf til norrænu kollega sinna þar sem hún styður endurskoðun sem gæti leitt til fullrar aðildar Grænlands og Færeyja. Í kjölfarið hafa forsætisráðherrarnir tekið vel í þá vinnu.

Hanna Katrín Friðriksson er vongóð um niðurstöðuna:

– Nú er kominn tími til að norrænu ríkisstjórnirnar taki þessa vinnu áfram. Ég vona að niðurstaðan verði til þess að við uppfærum og nútímavæðum okkar mikilvæga norræna samstarf.

📸 Eythor Arnason/norden.org ...

9 0

Ett historiskt beslut om att modernisera Helsingforsavtalet

Under det gångna året har Nordiska rådet haft en arbetsgrupp som tagit fram en rapport om hur Helsingforsavtalet kan revideras. Grunden är att man ser ett behov av att förtydliga formerna för samarbetet. Redan i dag har utrikes- och säkerhetspolitiken blivit centrala teman för rådets möten. Dessa teman nämns dock inte i Helsingforsavtalet. Detsamma gäller klimatfrågorna.

Mittengruppens ordförande Hanna Katrín Friðriksson har varit vice ordförande i arbetsgruppen och delvis lett arbetet:

– Vi har fört en lång kamp för att komma så här långt. Särskilt utrikes och försvarsfrågor kräver vårt samarbete.

– Det är denna betoning på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik som är så nödvändig för att vi ska kunna genomföra olika förslag som Stoltenberg-rapporten, Enestam-rapporten och Bjarnason-rapporten har föreslagit att vi ska vidta för att nå våra mål om säkra, fredliga och integrerade Nordiska länder.

– Klimatet, rättigheter för ungdomar och Ungdomens nordiska råds ställning är andra viktiga delar i detta, liksom arbetet för att förhindra och avlägsna gränshinder. Att lösa frågan om Grönlands, Färöarnas och Ålands ställning i avtalet är också viktigt.

Det har under arbetets gång också blivit tydligt att det finns en önskan från Grönland och Färöarna att få fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet. En sådan utveckling önskar även Åland att bli en del av. Nyligen skickade också Danmarks statsminister Mette Frederiksen ett brev till sina nordiska kollegor där hon förordar en revidering som kan leda till fullvärdigt medlemskap för Grönland och Färöarna. Som resultat av det har statsministrarna under sessionen haft en konstruktiv attityd till en revidering av avtalet.

Hanna Katrín Friðriksson är hoppfull inför det kommande arbetet.

– Nu är det upp till de nordiska regeringarna att ta den här frågan vidare. Jag hoppas det leder till att vi uppgraderar och moderniserar hela det nordiska samarbetet. Det kan ge ett starkare mandat för såväl Nordiska rådet som Nordiska ministerrådet.

#nrpol #nrsession #nordiskråd #helsingforsavtalet #helsingforsavtalen ...

9 0