Mer gemensamt försvar av nordiska vattenintressen i EU

Det finska ordförandeskapet för det Nordiska Ministerrådet under året 2016 går under temat ”Vatten, människor och miljö”. Mittengruppen i Nordiska rådet, som framgångsrikt drivit nordiska vattenfrågor, vill nu aktualisera frågan ytterligare i och med ordförandeskapets teman.

Utskottet för ett hållbart Norden behandlade svaren från de nordiska regeringarna på Mittengruppens medlemsförslag under utskottsmötet i Oslo 19.4.2016. Utskottet beslöt, på Hanna Kosonens (Centerpartiet, Finland) inrådan, att uppmärksamma implementeringen av EU:s vattendirektiv genom att rikta förfrågan till finska samarbetsministern Anne Berner. Utskottet efterlyser resurser för att samla information om de nordiska erfarenheterna från implementeringen av EU:s vattendirektiv, utöver koordinationen av nordiska intressebevakningen av EU-direktivet.

Vi har nu en ypperlig möjlighet att fördjupa och bredda det nordiska samarbetet under det finska ordförandeskapsåret för Nordiska Ministerrådet i vattenfrågor. Om vi lyckas koordinera väl mellan de nordiska länderna i vattenfrågor, så ger det goda förutsättningar för liknande ämnen i framtiden, menade Hanna Kosonen som är ordförande för Utskottet för ett hållbart Norden.

Vattendirektivet är omfattande och implementeringen kommer vara kostsam i de nordiska länderna. Därför är en gemensam bevakning så viktig, sade Kosonen.

Åländska lagtingsmedlemmen Mikael Staffas (Liberalerna på Åland) har riktat skriftliga frågor om tolkningen av Weserdomen och förutsättningarna för näringslivet som påverkas av EU:s vattendirektiv till svenska, finska, danska och åländska regeringarna. I enlighet med Mittengruppens medlemsförslag, så vill Staffas se mer gemensam koordinering av nordiska ståndpunkter och intressen i förhållande till EU.

Jag gläder mig över det finska ordförandeskapets fokus på vatten, men också inriktningen på ökad nordisk koordination i EU-frågor, säger Staffas.

Tolkningen av Weserdomen exempel på ett fall, där man borde samarbeta mellan de nordiska länderna. Vi måste ha en tydligare gemensam nordisk framförhållning, då de nordiska EU-ländernas ställning i somliga situationer är avvikande från andra EU-länders, fortsätter Staffas.

Åland är speciellt beroende av ett fungerande nordiskt samarbete i relation till EU och bristen på samarbete kan resultera i ökade kostnader och försvårade marknadsförhållanden för åländska företagare, avslutade Staffas.

För närmare information:

Hanna Kosonen, +358 40 717 1114

Mikael Staffas, +358 40 053 9510