Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för Mittengruppen i Nordiska rådet i 2026

Mittengruppen är Nordiska rådets andra största partigrupp som har ett stort inflytande och möjligheten att samla rådet från vänster till höger. I våra förslag främjar vi Norden utan gränser och Norden som en enad aktör i Europa och i världen. 

Vi arbetar i Nordiska rådets utskott och våra egna parlament för att främja våra målsättningar.

Mötestidpunkter

23. februari, Roskilde, Nordiska rådets möten

16. april, Norge, Nordiska rådets möten, årsmöte (räkenskaperna för 2025, val av ordförande och styrelse)

14. september, Island, Nordiska rådets möten

26. oktober, Finland, Nordiska rådets möten, årsmöte (budget och verksamhetsplan för 2027)

Politiska målsättningar

EU-, utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken (Presidiet)

Året 2026 är avgörande med tanke på förnyandet av Helsingforsavtalet. Danmark, som är ordförande för Nordiska ministerrådet, har ansvaret för att ta de avgörande stegen för att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken skrivs in i avtalet. Mittengruppen, i linje med ett enhälligt Nordiskt råd, vill att det utses en kommission som inkluderar både parlamentariker och regeringar för uppdateringen av Helsingforsavtalet.

Nordens gemensamma civila beredskap är ett annat tema som Mittengruppen vill lyfta under 2026. Vi vill att nordiskt samarbete inom det civila området blir jämbördigt med det militära försvarssamarbetet för att det ska vara lättare att koordinera mellan de två. Dessutom vill vi att Färöarna, Grönland och Åland blir parter i Hagasamarbetet.

Ett tredje tema är Nordens globala engagemang. Mittengruppen menar att det globala inflytandet ger lika mycket mervärde som det traditionella “inomnordiska” samarbetet. Det är  enligt vår uppfattning nordisk nytta att vi ser till att världen går åt vårt håll! I praktiken innebär detta att Norden samordnar sina insatser på alla internationella fronter, särskilt inom FN och EU, att vi stöttar varandra, om möjligt, i alla frågor där våra enstaka länder har särintressen.

Mittengruppen har under flera år efterfrågat en gemensam nordisk säkerhetspolitisk lägesbild. Vi anser att denna lägesbild bör finnas även i våra demokratiskt valda parlamenten, och vi har därför förespråkat både ändringen i Helsingforsavtalet och att Norden borde få en gemensam försvarskommission med deltagande från parlamenten. De här två målsättningarna har ännu inte realiserats. Vi fortsätter att driva på under 2026 för deras implementering.

Till sist: Mittengruppen anser att nordiskt EU-samarbete är viktigt därför att det nordiska gränslösa området måste enligt vår uppfattning behålla sin särställning vid sidan av det europeiska samarbetet. Dessutom anser vi att EU-lagstiftningen inte ska skapa nya hinder för fri rörelse inom Norden.

Utskottet för tillväxt och utveckling

Mittengruppen vill stärka hållbarheten och konkurrenskraften för Norden. Vi anser att ett tätare nordiskt samarbete skapar fler arbetstillfällen, minskar utsläppen av växthusgaser och ökar värdeskapandet.

År 2026 kommer Mittengruppen att särskilt fokusera på fyra områden: energisamarbete, mer rättvis beskattning av gränsgångare, fler och bättre digitala tjänster samt grönare transporter.

För att Norden ska kunna uppfylla sina mål för en mer hållbar region är bättre samarbete avgörande. Mittengruppen kommer att arbeta för att ett transportministerråd etableras, samt att fler resor och transporter blir enklare och mer hållbara över gränserna.

Pandemin har visat hur sårbara gränsöverskridande arbetsmarknader är. Mittengruppen anser att om fler människor ska kunna arbeta över gränserna måste gränsarbetare beskattas och behandlas på lika villkor som de som bor och arbetar i samma land.

Rysslands invasion av Ukraina och manipulering av energimarknaden har skapat stor osäkerhet i Europa. Mittengruppen anser att det är viktigare än någonsin att stå enade kring energisamarbete och utveckla ökad kapacitet för hållbar energi.

Mittengruppen vill också ha mer digital integration mellan de nordiska länderna. Vi kommer därför att främja förslag om lösningar som ger invånarna bättre offentliga och privata digitala tjänster i hela regionen, bidra till mer förmånliga och enklare skatteavtal för invånare som bor och arbetar över landsgränserna, och arbeta för en samordnad nordisk utveckling av artificiell intelligens (AI).

Mittengruppen kommer också att verka för bättre samarbete kring regler inom branscher som mineraler och turism.

Utskottet för ett hållbart Norden

Mittengruppen kommer att bevaka hur det nordiska samarbetet driver på den globala agendan för fortsatt och accelererad klimatambition. Vi kommer fortsättningsvis bidra till en gemensam nordisk strategi för implementeringen av det globala biodiversitetsavtalet samt BBNJ-avtalet (“Biodiversity beyond national jurisdiction”). Mittengruppen följer aktivt möjligheter till att göra inspel för att bidra till den cirkulära ekonomin.

Norden driver fortsättningsvis på en ambitiös klimatagenda globalt och Mittengruppen för fram förslag som främjar både ökade kolsänkor och minskade koldioxidutsläpp. Mittengruppen anser att det är centralt för Norden att delta på globala möten för klimat och biodiversitet, för att föra fram en ambitiös agenda och bygga broar mellan det globala nord och syd. Mittengruppen kommer föra fram förslag för att stöda implementeringen av biodiversitetsavtalet och svänga arbetet för biodiversitet till en möjlighet för fler aktörer i samhället. Mittengruppen önskar se aktioner för en naturpositiv riktning i Norden.

År 2026 väntas nya inspel för den cirkulära ekonomin i Europa, en möjlighet för Norden som Mittengruppen kommer bevaka. Materialeffektivitet ökar både lokala möjligheter till näringsverksamhet och Nordens materialförsörjning regionalt. Även inom biotech finns det orsak för Norden att främja gemensamma initiativ och lagstiftning som främjar hållbar innovation och håller vår region livskraftig.

Utskottet för kunskap och kultur

Mittengruppen menar att kultur och utbildning är av avgörande betydelse för sammanhållningen inom Norden. Det är på detta område som mycket av det gränsöverskridande, mellanmänskliga samarbetet sker. 

Därmed är kultur och utbildning av stor betydelse för möjligheten att nå nordiska ministerrådets vision för 2030. I rådande omvärldsläge är det också viktigt att komma ihåg att kultur och kunskap också är en form av beredskap. Här finns kraft att hämta för det psykologiska försvar som krävs i en orolig tid.

Till beredskapen hör också att fler ska kunna ha tillgång till den nordiska naturen. Att kunna röra sig och klara sig i naturen är en viktig kunskap, men också något som skänker livskvalitet och förbättrar hälsan. Det är också viktigt att involvera barn och unga samt föreningslivet. På det här området menar vi att Norden kan göra mer tillsammans.

Samhällsdebatten och det fria ordet är viktiga delar av en stark demokrati. På detta område bör vi eftersträva kloka lösningar och lära av varandra. Arbetet för en fri och oberoende journalistik med god etik är en viktig fråga där diskussionen behöver lyftas också på nordisk nivå.

Under 2026 kommer Mittengruppen att fortsätta bevaka frågor som handlar om språkförståelse, samarbete inom utbildning och forskning samt ett rikt och levande kulturliv i Norden. Det nordiska samarbetet ska även fortsatt bedriva ett utåtriktat arbete som tillgängliggör nordisk kultur, bland annat genom att vårda och värna de nordiska prisutdelningarna så att de insatser som belönas kommer allmänheten till del. Det initiativ som mittengruppen tagit kring att synliggöra priserna och som ministerrådet svarat på kommer vi fortsätta följa upp i syfter att värna prisernas status även framgent.

En viktig fråga under året är att fortsätta bidra till ett starkare samarbete på utbildningsområdet som  kan lägga grunden för skolor och utbildningsinstitutioner i Norden att stärka kvaliteten i utbildningen. Trenden med sjunkande resultat i Pisa-undersökningarna behöver vändas. Attraktiviteten för studenter att söka kurser och program i andra nordiska länder behöver öka.

På kulturområdet är det viktigt att upprätthålla goda förutsättningar för samarbeten över de nordiska nationsgränserna. Därför kommer diskussionen om finansieringsfrågor att vara fortsatt aktuell. Det är fortfarande Mittengruppens ståndpunkt att inga fler nedskärningar på detta område bör göras.

Utskottet för välfärd i Norden

Mittengruppen arbetar för ett starkt och effektivt nordiskt samarbete för välfärd, välbefinnande, hälsa och jämställdhet.   

Mittengruppen vill harmonisera socialförsäkringsrättigheter över hela Norden så att arbete, boende och studier  över gränser underlättas.

Inom hälsoområdet arbetar Mittengruppen för att harmonisera e-hälsa så att medborgare i de nordiska länderna kan använda sina recept, hänvisningar och läkemedel i hela Norden.

För närvarande är det av högsta vikt att vi jobbar för ett starkare nordiskt beredskapssamarbete inom läkemedels- och sjukhuskapacitet och även med civilsamhället (tredje sektorn) i Norden.

Mittengruppen vill också fokusera på jämställdhetsproblem i Norden och att Norden ska fortsätta vara ledande globalt och europeiskt inom jämställdhet och jämlikhet. Vi vill motarbeta förtryck, kränkningar och otrygghet samt säkra en större transparens kring könsskillnader gällande lön och ledaransvar och arbeta mot utsatthet hos barn och unga.

Vi vill att de nordiska länderna söker ständigt nya verktyg för att motarbeta extremism. Mittengruppen stödjer kunskapsutbyte inom området för att kunna ligga i framkant när det gäller att utveckla nya plattformar och bidra till att underlätta initiativ och praxis som kan förebygga och bekämpa all typ av extremism. På det viset kan vi behålla tilliten som håller de nordiska samhällen samman och gör dem unika. 

Gränshindergruppen

Visionen om Norden som världens mest integrerade region 2030 förutsätter att gränshindren mellan de nordiska länderna befinner sig på ett minimum. Att avhjälpa onödiga gränshinder gör dessutom påtaglig nytta i vardagen för Nordens medborgare. Att människor utan krångel kan ta ett arbete eller pendla över gränsen, handla eller driva företag över våra nationsgränser är på många sätt kärnan i det nordiska samarbetet. Ambitionsnivån när det gäller att åtgärda gränshinder behöver höjas ytterligare.

Under de senaste åren har ett viktigt arbete gjorts för att konkretisera gränshinderarbetet i Norden. En nära dialog mellan Nordiska rådets gränshindergrupp och ministerrådets gränshinderråd/mobilitetsråd är viktigt för ett effektivt arbete.

För Mittengruppen är det av stor vikt att även fortsatt ha god representation i Gränshindergruppen. Det gör det möjligt att aktivt arbeta konkret för att minska gränshindren. Genom ett mer strukturerat arbete i Gränshindergruppen finns också goda möjligheter för enskilda ledamöter att driva på för att avhjälpa olika gränshinder. Därför är Mittengruppens engagemang i dessa frågor viktigt.

Ett effektivt gränshinderarbete kräver väl fungerande verktyg. Dels de parlamentariska. Möjligheten att lägga förslag, ställa frågor till regeringarna och verka opinionsbildande, liksom i kontakten med organisationer och företag som berörs av gränshinderproblematiken. Men det är också viktigt att de existerande gränshindren är väl dokumenterade och kan följas upp. Resultatredovisningen är också viktig, så det är möjligt att visa det arbete som utförs. För Mittengruppen är det centralt att det uppnås konkreta resultat.

Arbetet med att utveckla Gränshinderrådets arbetsformer bör tas vidare, såväl när det gäller gruppens metoder som i förhållande till mobilitetsrådet, ministerrådet i övrigt och regeringarnas arbete.