Norden i NATO är en maktfaktor

Insändare i det finska Hufvudstadsbladet från Linda Modig, Bertel Haarder och Jouni Ovaska i juni 2022

När Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg besökte Nordiska rådets session i Köpenhamn i november 2021 talades det om djup fred som Europas – och särskilt Nordens – dåvarande tillstånd. Denna världsbild har raserats. Finland och Sverige har dragit sina slutsatser genom att ansöka om Natomedlemskap, och Danmark har gjort samma sak genom att avskaffa sina förbehåll i EU:s försvarssamarbete.

Nordiskt försvarssamarbete har utvecklats under en lång period. Ett nordiskt försvarsförbund fick inte luft under vingarna efter andra världskriget, men efter kalla krigets slut återupptogs frågan.

När Nordefco etablerades 2009 hade samarbetet ett resursbesparande syfte och karaktär. I dag ligger ribban betydligt högre, och Nordefco-samarbetet kommer att få nya och ännu djupare dimensioner i och med Finlands och Sveriges medlemskap i Nato. Höstens Nordefco-möte mellan de nordiska försvarsministrarna blir ett första steg mot denna riktning.

Varför är nordiskt försvarssamarbete så viktigt? För det första skapar det stabilitet i regionen. De nordiska styrkorna, kombinerade med en gemensam försvarsplanering, skapar en trovärdig avskräckning och höjer därmed tröskeln att angripa oss. Trovärdigheten ökar ytterligare efter att Finland och Sverige går med i Nato.

För det andra är vi så sammanlänkade geografiskt att ett krig i ett av länderna automatiskt påverkar de andra länderna. Därför har vi ett stort gemensamt intresse att hålla kriget utanför vår nordisk-baltiska region. Det är de närmaste grannarna som utgör grunden för det regionala försvaret, också inom Nato. De gemensamma försvarsgarantierna knyter ännu närmare och starkare samman de nordiska och baltiska länderna.

För det tredje står vi starka vid ett eventuellt angrepp på grund av vårt gemensamma försvar. Våra styrkor kompletterar varandra, de har gemensam funktionsförmåga och kan snabbt mobiliseras tvärs över landsgränser. Sveriges och Finlands Natomedlemskap gör att Nordens försvar kan planeras som en helhet. Medlemskapet tar bort många små hinder till ett djupare nordiskt samarbete, också under krigstid. Den gemensamma Natoanslutningen gör det möjligt för de nordiska och baltiska länderna att specialisera och dela ansvar. Den gemensamma situationsbilden förstärks.

De nordiska länderna besitter världens mest stabila och på många sätt mest utvecklade samhällssystem. Våra värderingar utgör grunden för all vår aktivitet i internationella sammanhang och organisationer. Respekt för människovärde, jämlikhet, transparens och öppenhet är några av de värderingar som de nordiska länderna gemensamt står för. Om vi tar chansen och avskaffar den småstatsmentalitet som har präglat våra handlingar under årtionden kan vi, tillsammans, bli en maktfaktor inom Nato.

Det nordiska försvarssamarbetet kan förstärkas ytterligare genom ett målmedvetet politiskt samarbete som bygger på en gemensam situationsbild – och en gemensam vision om framtiden. Det nordiska toppmötet mellan statsministrarna under Nordiska rådets session i Helsingfors i oktober kommer att dra upp de politiska riktlinjerna. Nordiska rådets parlamentariker kommer att bidra aktivt till utformningen av den nya visionen.

Linda Modig

Bertel Haarder

Jouni Ovaska

Ledamöter av Sveriges, Danmarks och Finlands riksdag och Mittengruppen i Nordiska rådet

Bild: Atlantic Council

Artikeln har också publicerats på Altinget.se