Fri rörlighet avgörande för nordisk integration

Den utvärdering som görs efter coronakrisen skall inte enbart ägna sig åt rena krisberedskapsfrågor eller hälsopolitik utan också analysera hur Norden bättre kan samarbeta på fler områden.

Linda Modigs anförande på debatten om Samarbetsministrarnas redogörelse under Nordiska rådets session i Köpenhamn.

”År 2019 enades Nordiska ministerrådet om visionen att Norden ska vara den mest integrerade och klimatsmarta regionen i världen år 2030. Det är en vision som Mittengruppen anser förpliktigar. Tyvärr finns oroväckande tecken på att vi har en lång resa att göra innan vi når våra mål.

Nordens kanske största tillgång är den fria rörligheten och passfriheten. På senare år har vi sett hur dessa friheter utmanats gång på gång. Vi har också sett att nya gränshinder uppstått. Nu senast under pandemin. Vi kan inte låta denna utveckling fortsätta om Norden ska vara den framgångsrika, klimatsmarta och integrerade region som vi bestämt oss för att bli.

Covid-19-pandemin har blottlagt enorma brister när det gäller de nordiska ländernas förmåga till samarbete vid allvarliga händelser. För tusentals gränsarbetare har situationen under pandemin varit ohållbar.

För att människor fullt ut ska kunna dra nytta av den fria rörligheten inom Norden är det centralt att transporter och kommunikationer fungerar. Det behövs ett tätare samarbete mellan nationella infrastrukturmyndigheter, liksom mellan kommuner och regioner över nationsgränserna. Allt detta understryker också behovet av att ett nordiskt ministerråd för transportfrågor inrättas, något som Nordiska rådet återkommande efterfrågat.

Många av de områden där de nordiska länderna behöver stärka sitt samarbete skulle våra länder ha nytta av varje dag. Men ett starkare samarbete skulle också vara av mycket stor betydelse om vi ställs inför nya kriser och utmaningar. Det handlar såväl om klimatfrågan som säkerhetspolitiska kriser, hälsorisker och mycket annat.

Inom Norden behövs operativa strategier för hur allvarliga samhällshändelser kan mötas. När det gäller förmågan att hantera kriser finns för få funktioner på plats inom ramen för det nordiska samarbetet. Därför måste den utvärdering som görs efter coronakrisen inte enbart ägna sig åt rena krisberedskapsfrågor eller hälsopolitik utan också analysera hur Norden bättre kan samarbeta på fler områden.

Vi är alla medvetna om hur mycket arbete vi gemensamt måste lägga ner för att nå de klimatambitioner som Norden enats om. Ska vi dessutom lyckas med målet om att bli den mest integrerade regionen i världen. Då måste samarbetet på område efter område bli starkare. Och den fria rörligheten inom norden är och kommer vara helt avgörande för den nordiska integrationen.”