”Jämställdhet kommer inte av sig själv”

Den 8 mars uppmärksammas världen över den internationella kvinnodagen. Kathrine Kleveland, medlem av Mittengruppen och Stortingsledamot från Norge skriver med anledning av detta en krönika:

Som nybliven farmor till en fem månader gammal flicka vill jag att hon ska ha samma rättigheter som jämnåriga pojkar. Jag vill att hon ska ha ett tryggt liv, med jämställd rätt att delta i samhällslivet, att utbilda sig, att söka förtroendeuppdrag och chefspositioner. Jag vill att hon ska få lika lön för lika arbete, lika pension som sina manliga kollegor.

Ingen ska behöva acceptera att utsättas för näthat, nedsättande språkbruk och fördomar. Tyvärr förekommer det, och det är vanligare gentemot kvinnor än män. Även socialpsykologen och politikern Berit Ås, som ligger bakom de fem härskarteknikerna (osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam) har blivit förlöjligad, och samhällsdebatten visar att hennes teorier alltjämt är mer aktuella än vad vi hade önskat.

Jens Stoltenberg har sagt att ”kvinnors deltagande i arbetslivet har betytt mer för norsk ekonomin än oljan”. Och det norska Institutt for Samfunnsforskning visade 2016 att utan den ökande sysselsättningen bland kvinnor sedan 1972 hade Norges BNP – sammanlagt år för år under de 40 åren fram till 2012 – varit 3 300 miljarder norska kronor lägre.

Nu i år arrangerade den norska regeringen en konferens om jämställdhet mellan kvinnor och män. Temat var ekonomiskt självbestämmande och ekonomisk jämlikhet. Temat är angeläget. Siffror från Norges statistiska centralbyrå visar att kvinnors pensioner i genomsnitt är 26 procent mindre än männens. Det motsvarar närmare 90 000 kronor om året. Ur norskt perspektiv är ingen tvekan om att mycket arbete återstår innan vi gjort oss av med den så kallade pensionsfällan.

De nordiska länderna hör till världens mest jämställda, men kvinnor tjänar fortfarande mindre än männen. Bakom lönegapet döljer sig andra tecken på ojämställdhet. Könsskillnader när det gäller yrkesval, en ojämställd arbetsmarknad, och skillnader när det kommer till det oavlönade hushållsarbetet. Bland de nordiska länderna är lönegapet mellan kvinnor och män lägst i Sverige. Andelen kvinnor i bolagsstyrelser är högre i Norden än i EU, men alltjämt är kvinnor underrepresenterade. Lagstiftningen i norden varierar dock, eftersom Island och Norge tillämpar kvotering i bolagsstyrelser.

Den internationella kvinnodagen är ständigt aktuell. I olika länder bedrivs kampen på olika sätt och utifrån olika förutsättningar. Globalt bidrar fattigdom, diskriminerande lagar och sociala normer till att kvinnor fortsatt diskrimineras. Det handlar inte bara om ekonomisk diskriminering, i allt för många sammanhang fråntas kvinnorna alla möjligheter att bestämma över sina egna liv. Att flickor ges rätt till utbildning är en av nycklarna för en mer jämställd värld, därför är det oerhört att konstatera att Afghanistan så sent som i fjol fråntog kvinnor möjligheten att utbilda sig.

Just nu håller FN ett toppmöte om jämställdhetsfrågor i New York. Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann och Nordiska rådets generalsekreterare Kristine Háfoss har i samband med detta påtalat att även om jämställdhetsarbetet i Norden kommit långt är exempelvis skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner fortsatt stora. Ett stort antal nordiska företrädare deltar vid mötena i New York.

Den 8 mars är en dag då det är angeläget att markera att jämställdheten aldrig har kommit av sig själv. En rättvis värld är också en jämställd värld, och vi behöver alla bidra för att uppnå detta. Jag har både en dotter och en dotterdotter att kämpa för.

/Kathrine Kleveland, Stortingsledamot, medlem av Mittengruppen