Norden måste tala för grön och blå tillväxt

Klimatförändringen är redan här, men med internationella åtgärder kan vi bromsa upp uppvärmningen och också förbereda oss för de förändringar som klimatförändringen för med sig. Nu förbereder man sig för att år 2015 godkänna ett nytt globalt klimatavtal. Klimatförändringen kommer sannolikt att innebära att de områden som idag är viktiga för världens livsmedelsförsörjning blir svårare att odla och att växt- och djursjukdomar sprider sig till nya områden. Östersjöregionen kan få en större betydelse för livsmedelsförsörjningen i Europa.

EU har varit en aktiv part i de internationella klimatförhandlingarna även om alla EU länder inte alltid dragit åt samma håll. EU har i alla fall varit en global föregångare genom införandet av utsläppshandeln och bindande mål för utsläppsminskning, förnybar energi och energieffektivitet. EU:s klimatpolitik har haft en betydelse för företagsamheten inom miljöteknologibranschen.

Nu har kommissionen gett ett nytt förslag för energi- och klimatpolitiken med bara ett bindande mål, en minskning av växthusgasutsläppen med 40 procent till år 2030 jämfört med nivån år 1990. Riksdagens miljöutskott har enhälligt sagt att bindande mål för förnybar energi, energieffektivitet och biobränsle också behövs i framtiden.

EU:s långsiktiga mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till år 2050. För att det ska vara möjligt måste omfattande investeringar i miljöteknologi göras och gamla vanor ändras. Energieffektivisering är ofta det allra billigaste sättet att minska på utsläppen.

Det är i det här sammanhanget begreppet grön tillväxt kommer in. Med grön tillväxt avser man en ekonomisk tillväxt som går hand i hand med en miljömässigt hållbar utveckling. Miljöteknologins roll är viktig. Sett ur ett brett perspektiv omfattar grön tillväxt också bioekonomisektorn, vilket inbegriper både ett hållbart jord-och skogsbruk, närmatskonceptet och service inom naturturism och rekreation. Definitionen på cleantech är produkter, service och processer som befrämjar ett hållbart nyttjande av naturresurser och som samtidigt minskar på processernas skadliga inverkan på miljön.

Ett exempel på den globala trenden är att 70 procent av alla investeringar på energimarknaden under de närmaste årtionden riktar sig på förnybar energi. Samtidigt görs stora investeringar på energiöverföring och förbättrad energieffektivisering. Man räknar med att produktionskostnaderna för sol och vindenergi år 2020 är marknadsekonomiskt konkurrenskraftiga. Kina planerar att ta i bruk ett system för utsläppshandel och redan idag är Kina ett av de länder som investerar allra mest i miljöteknologi.

I Vasaregionen finns Nordens största koncentration av energiteknologiskt kunnande. Över 10 000 personer arbetar inom energiklustret. 70 procent av produkterna och tjänsterna går på export. 12 procent av Finlands hela teknologiexport kommer från Vasaregionen trots att bara 2 procent av befolkningen bor här. Österbottningarna har redan för länge sedan insett det som först under de senaste åren gått upp för det övriga Finland, d.v.s att det behövs nya hållbara sätt att producera energi och bättre lösningar för höjd energieffektivitet.

I Finland är omsättningen för cleantech 24,6 mrd euro och beräknas stiga till 50 mrd euro till år 2020. Tillväxten är snabbast bland små och medelstora företag men störst av alla är Wärtsilä, Metso och Neste Oil. De största affärsområden är energieffektivisering, förnybar energi och energiöverföring, avfallshantering och återvinning. Därefter kommer rena processer och material, konsultering och rådgivning, vattenbehandling och avloppsvattenrening, grönt byggande, luftskydd.

En utmaning för cleantechsektorn är tillväxten på hemmamarknaden. Möjligheter för detta finns men förutsätter politisk styrning. Den offentliga upphandlingen är ett exempel. Inom EU uppgår den offentliga upphandlingen till 16 procent av BNP. Med krav på miljökriterier och gemensamma standarder för den offentliga upphandlingen skulle denna bransch ta ett starkt steg framåt och gynnas av ännu större satningar på kunnande, innovationer och företagande inom branschen. En sektor med stor potential inom bioekonomin, som fortfarande är rätt så outnyttjad, är den småskaliga och lokala energiproduktionen på landsbygden.

Begreppet blå tillväxt används mycket idag vid sidan av grön tillväxt. Blå tillväxt hänger ihop med havet. Inom ramen för blå tillväxt faller hela den maritima sektorn, sjöfarten, fiske, fiskodling, off shore vindkraft. EU har stora förväntningar på Östersjöregionen som ett pilotområde för blå tillväxt. Aktuellt inom sjöfarten är ibruktagandet av miljövänligare bränslen så som LNG och utvecklingen av teknik för att rena svaldioxidutsläppen. Det åländska kryssningsfartyget Viking Grace är ett flaggskepp för Östersjön i frågan om miljövänliga lösningar. Flera hamnar i Östersjöregionen utrustas nu med teknik för mottagning av spillvatten från passagerarfartyg. Ett förbud att tömma spillvattnet i Östersjön träder förhoppningsvis i kraft senast år 2018. Utrustning för oljebekämpning och trygg sjöfart i isförhållanden är något som intresserar omvärlden p.g.a. utvecklingen i den arktiska regionen.

Företagen i Östersjöregionen besitter en stor kunskap och har en gyllene möjlighet att bli starka aktörer på den globala marknaden i miljövänlig sjöfart. Gemensamt för blå och grön tillväxt är att kombinera en ansvarsfull ekonomi med miljöhänsyn. Norden är redan i sig ett varumärke med positiva miljömässiga associationer. De Nordiska länderna borde ha ett närmare samarbete inom EU och föra fram blå och grön tillväxt och bidra till en hållbar utveckling både ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Christina Gestrin

Riksdagsledamot