Ungas deltagande avgörande för nordiska samarbetets framtid

Hur unga ska involveras i det nordiska samarbetet diskuterades flitigt under Nordiska rådets session i Oslo. Det handlade om barn och ungas rättigheter, ungas delaktighet, ungas synpunkter, ungas mentala välmående, barn och ungas utsatthet, ungdomsarbetslöshet och ungas mobilitet. Mittengruppen vill framförallt fasta på att ungas deltagande ska vara meningsfullt.

Ungdomars perspektiv och delaktighet i det nordiska samarbetet behöver utgöra en viktig del av ministerrådets vision 2030. Det menar Mittengruppen som bidrog till att lyfta unga i debatten om Nordiska Ministerrådets redogörelse över barn och unga.

– Ministerrådet nämner FN:s barnkonvention men vi menar att ministerrådet glömt att kartlägga de ungas egna upplevelser av deltagandet, och framför allt att svara på frågan om vilken betydelse ungdomars deltagande haft för verksamhetens resultat. Hade ungdomarna möjlighet att bidra och göra skillnad. Det sa Mittengruppens Kjerstin Wøyen Funderud, Norge.

Strategin för barn och unga, en del av vision 2030, löper ut vid slutet av 2024 och därmed kommer arbetet med strategins implementering under de fem gångna åren utvärderas nästa år. Strategins målsättning är att nå unga med olika bakgrund, på tvärs av Norden, att ordna verksamhet för, med och av unga inom alla sektorer av Ministerrådet. Statistiken pekar på att så gott som alla sektorer har introducerat ett ungdomsperspektiv, men att det ännu finns mycket att göra, speciellt vad gäller budgetering och beslutsprocesser.

– Från Mittengruppens sida menar vi att det är avgörande att det etableras en praxis som lägger grunden för en ny generation Nordister som engagerar sig i det viktiga nordiska samarbetet, och att de unga känner sig sedda och lyssnade till, framhöll Kjerstin Wøyen Funderud.

Mittengruppen anser att redogörelsen saknar mycket av den data som krävs för att kunna utvärdera om strategin levt upp till sina målsättningar och verkligen skapat meningsfullt deltagande.