Gemensamma hotbilder förutsätter gemensam nordisk riskanalys

De nordiska länderna har fler gemensamma hotbilder nu än tidigare. Det har gjort att nordiskt försvarssamarbete har blivit ett strategiskt redskap.

Heidi Grenis anförande på debatten om försvarsministrarnas redogörelse under Nordiska rådets session 2021.

”Inom 20 åt har nordiskt försvarssamarbete förvandlats från tabu till ett av de mest dynamiska områden inom det nordiska samarbetet. Kanske kan vi i Nordiska rådet och ministerrådet ta lärdom av detta. Nordefco-samarbetet är flexibelt: det sker inom olika konstellationer – och inte alla länder behöver alltid vara med. Sådan flexibilitet skulle gynnas också vårt arbete här i rådet och ministerrådet.

Hotbildssituationen har ändrats för våra länder. Vi har fler gemensamma hotbilder nu än vad vi hade tidigare. Det har gjort att nordiskt försvarssamarbete faktiskt har blivit ett strategiskt redskap. Samarbetet görs inte för samarbetes skull utan för att lösa nationella problem och uppgifter.

Det gemensamma hotbildsläget har gjort att vi skulle gynnas av gemensamma risk- och hotbildsanalyser. Det överraskar mig därför att när Mittengruppen efterfrågade sådana gemensamma analyser, så fick vi svaret från den finska inrikesministern – det handlade då om krisberedskap – att en nordisk riskanalys inte anses ge mervärde i förhållande till de nationella analyserna.

Mittengruppen vill mot denna bakgrund ställa samma fråga till försvarsministrarna: är det verkligen så att vi inte skulle ha nytta av en gemensam nordisk lägesbild – och därunder gemensam risk- och hotbildsanalys?”