Cybersäkerhet och cyberdiplomati till den nordiska dagordningen

Mittengruppen vill att cybersäkerhet och hybridhot får en mer central ställning inom det nordiska samarbetet. Hotbilderna som de nordiska länderna upplever är liknande. Detta konstateras bland annat i samhällssäkerhetsstrategin som Nordiska rådet i 2019 godkände.

– Vi är alla föremål för attacker. Situationen är allvarlig och vi skulle behöva mer samarbete, men det finns inget sådant nordiskt organ eller aktör som skulle aktivt driva detta och ta konkreta initiativ till vilka steg som borde tas framöver, säger Jouni Ovaska, som var talespersonen för Mittengruppen i en relaterad diskussion under Nordiska rådets digitala temasession.

– På vilket konkret sätt avser Nordiska ministerrådet hantera och omhänderta de rekommendationerna på området cybersäkerhet och hybridhot som finns i Bjarnason-rapporten? Denna fråga ställdes av Mittengruppen till de närvarande ministrarna, Finlands kommunikationsminister Timo Harakka och Sveriges inrikesminister Mikael Damberg.

I Mittengruppens anförande föreslogs även att de nordiska länderna skulle kunna agera globalt som ”cyberfredsförmedlare”. Målsättningen med cyberfredsförmedlingen och cyberdiplomatin skulle vara att skapa normer och regler till den digitala miljön. Detta är ett tema som också togs upp på mötet mellan USA:s och Rysslands presidenter i juni, då det var talas om att utesluta kritisk infrastruktur från cyberattackerna.