Efterfrågar ett proaktivt nordiskt EU-samarbete
Mittengruppen kräver konkret handling i frågan om nordiskt EU-samarbete. Genom ett aktivt EU-samarbete kan man förebygga gränshinder och bygga koalitioner för ett bättre Europa.
I början av juni 2023 ställde Mittengruppen en skriftlig fråga till de nordiska regeringarna om hur dessa avser samarbeta inför arbetsprogrammet för den nya EU-kommissionen. I ett gemensamt svar säger regeringarna bland annat att det i de flesta europeiska frågorna inte räcker med nordiska koalitioner, samt att argumentationen i de gemensamma inspelen alltid bör vara europeisk – inte nordisk.
De nordiska regeringarna svarar ytterligare att de nordiska länderna allra först bör debattera vilka värderingar och kärnfrågor som de vill framföra gemensamt, samt att de gemensamma nordiska budskapen bör väljas utifrån gemensamma nordiska intressen och med hänsyn till att dessa budskap förstärker det nordiska inflytandet på EU.
Det framgår dock tydligt i svaret att ett starkare nordiskt samarbete både i den tidiga fasen och i implementeringsfasen av EU-lagstiftningen skulle gynna de nordiska länderna. Enligt svaret skulle en mer systematisk harmonisering vara bättre än att som nu avgöra saken från fall till fall. I svaret pekas Nordiska rådet och ministerrådet ut som instanser som kan identifiera frågor och teman där nordiskt samarbete är gynnsamt och önskvärt.
– Vi är nöjda med att regeringarna ser behovet av ett nordiskt EU-samarbete. Däremot är vi inte så nöjda med deras passiva harmonisering. Våra regeringar säger att Norden inte är en rutinmässig del av EU-samarbetet och att de frågor som har en nordisk dimension specifikt bör identifieras, antingen av Nordiska rådet eller ministerrådet. Regeringarna lägger ansvaret på oss, fastän varken Nordiska rådet eller ministerrådet har mandat att genomgå EU:s rättsakter med tanke på att återkomma med bindande rekommendationer, säger Mittengruppens Jouni Ovaska som är Nordiska rådets presidiums nuvarande EU-rapportör.
– Mittengruppen har i åratal jobbat för ett mer systematiserat nordiskt EU-samarbete. Vi kan konstatera att väldigt litet har hänt på detta område. Det räcker inte att regeringarna medger att det är viktigt. Det behövs konkret handling! säger Anna Starbrink som blir rådets nya EU-rapportör i 2024.
2014 föreslog Mittengruppen att ordförandelandet i Nordiska ministerrådet systematiskt borde screena kommande EU-rättsakter och prioritera mellan dessa utifrån direktivens uppskattade betydelse för den fria rörligheten i Norden. 2015 föreslog Mittengruppen etablerandet av ett gemensamt EU-kontor för Nordiska rådet och ministerrådet. Slutresultatet blev en försöksperiod för Nordiska rådets kontor, vars mandat löper ut vid årsskiftet 2023-24.
Tidslinje för Mittengruppens EU-arbete kan läsas här.
Bild: norden.org/Creative Commons