Nordiska rådet behöver dra konsekvenser av det säkerhetspolitiska läget

Den nya säkerhetspolitiska situationen påverkar också det nordiska samarbetet. Mittengruppen föreslår nu att Nordiska rådet bör ändra sin organisation för att mer effektivt kunna fatta beslut i frågor som rör utrikes-, säkerhets och försvarspolitik.

”Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina har gjort att vi har den mest osäkra situationen i Europa sedan andra världskriget.” Så inleder Mittengruppens ledamöter det medlemsförslag som man nu lämnat in för vidare behandling inom Nordiska rådet. Man menar att den nya säkerhetspolitiska situationen samt Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato bör leda till nya arbetssätt också inom Nordiska rådet.

Mittengruppen efterlyser en översyn av arbetsformerna och organisationen inom Nordiska rådet. I en framtid där alla Nordens länder är medlemmar i Nato, och efter att vi gått igenom en global pandemi, menar man att det finns skäl för ett starkare nordiskt samarbete i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Översynen vill man ska göras i tätt samarbete med Nordiska rådets medlemsparlament.

Under 2000 talet har det vid flera tillfällen funnits diskussioner om att förstärka säkerhetspolitikens roll både i Nordiska rådet och ministerrådet. Två gånger tidigare har Nordiska rådet diskuterat inrättandet av ett särskilt utskott för utrikes-, säkerhets och försvarsfrågor. Samtidigt finns nordiska samarbeten, bland annat det försvarspolitiska samarbetet Nordefco. Årligen ordnar Nordiska rådet rundabordssamtal med regeringarna och parlamenten om säkerhet och försvar. Men detta räcker inte för att täcka behovet av en mer transparent, nordisk parlamentarisk debatt om gemensam säkerhet, anser Mittengruppen.

Bilden: Natos generalsekreterare tar emot Finlands och Sveriges ansökningar om medlemskap i Nato. (Foto: Nato)