Dags att ge Norden en starkare röst i Europa

Mittengruppen vill att Norden ska samarbeta mer om EU-frågor. Både genom att påverka kommande lagstiftning och vid behov när stiftade lagar ska implementeras.

De nordiska länderna behöver stärka sitt samarbete om EU-relaterade frågor. Det menar Mittengruppen som enats om att lämna in ett medlemsförslag till Nordiska rådet. I förslaget menar man bland annat att det behöver ske regelbundna avstämningar mellan de nordiska samarbetsministrarna och EU-ministrarna. Man framhåller också att de nordiska länderna i ett tidigt skede informerar varandra om lagstiftande åtgärder. Norden bör gemensamt både påverka kommande EU-lagstiftning och föra dialog om frågor som rör implementering av densamma.

– Alla nordiska länder är inte medlemmar i EU, men alla påverkas i hög utsträckning av de beslut som fattas inom EU. Därför är det logiskt att de nordiska länderna engagerar sig för att det nordiska perspektivet finns med arbetet, och att besluten blir så bra som möjligt för de nordiska länderna, säger Hanna Katrín Friðriksson, Island, som är Mittengruppens ordförande.

– Vi behöver bli mer proaktiva, och i högre utsträckning tala med en gemensam röst i EU-frågor som vi är berörda av. Det är också viktigt att EU-samarbetet inte utvecklas i en riktning som försvårar de nordiska ländernas nära samarbete.

Undvik nya gränshinder genom att implementera lagstiftning tillsammans

Frågor som rör implementering av EU-lagstiftning är viktiga att diskutera då de ofta påverkar människor i vardagen. Om de nordiska länderna väljer olika sätt att implementera lagstiftning så kan det riskera att skapa nya gränshinder inom Norden. Anna Starbrink, Sverige, har blivit utsedd till Nordiska rådets EU-rapportör och menar att EU-frågorna behöver finnas på den nordiska agendan:

– Genom att bli bättre på att bevaka vad som händer i EU – till exempel EU-kommissionens program för de kommande åren – och genom att skapa mötesplatser där vi kan diskutera Nordens prioriteringar och synpunkter, kan vi stärka vårt inflytande och undvika beslut som kan skapa gränshinder eller andra svårigheter för våra länder.

Förslaget läggs kort efter att Nordiska ministerrådet aviserat att man ska göra en genomlysning av gränshinderarbetet, och kort efter att den finska regeringen hade fattat ett principbeslut om proaktivt EU-arbete som innehåller täta konsultationer med andra intressenter, och särskilt de övriga nordiska länderna.

I medlemsförslaget skriver Mittengruppen bland annat: ”De nordiska länderna bör med gemensamma krafter slå vakt om nordiska intressen och sträva efter att ha ett starkt inflytande över de beslut som fattas i EU. ” Att ett ökat samarbete om EU-relaterade frågor behövs är något som Mittengruppen återkommande lyft fram.

Mittengruppen antog medlemsförslaget i samband med Nordiska rådets februarimöten i Stockholm den 5–6 februari. Förslaget ska nu lämnas in och en första behandling av det är att vänta i samband med rådets temasession på Färöarna i april.

Bild: norden.org/Creative Commons