Den nordiska budgetkompromissen köper tid för kultur och utbildning

Kompromissen mellan Nordiska rådet och ministerrådet kring den nordiska budgeten för 2022 omfattar 15,1 MDKK, eller ca 2 Meur, till omfördelning inom kultur, utbildnings- och forskningsområdet. Summan är historiskt stor.

Mittengruppen anser nog att kompromissen inte löser de stora problemen som skapas av den fyraåriga besparingsplanen som innebär förflyttning av pengarna från kultur, utbildning och forskning till att stödja ministerrådets Vision 2030 om världens mest integrerade och hållbara region.

– Vi är inte nöjda med hur förhandlingarna landat, men har ändå valt att ställa oss bakom den träffade kompromissen. Vi ville skjuta upp den stora omfördelningen helt med hänsyn till pandemins konsekvenser för kulturverksamheterna. Det godtogs inte. Men vi nådde en summa, vars totalvärde är densamma som de föreslagna besparingarna på kultur- och utbildningssektorerna. Denna summa skall nu omfördelas av de nordiska samarbetsministrarna i samarbete med Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur, säger Linda Modig, ordförande för Mittengruppen.

– Rådet och ministerrådet har fortfarande delade åsikter kring vissa nordiska verksamheter så som till exempel Nordjobb, som vi anser skall uteslutas från nedskärningar. En långsiktig lösning för dessa verksamheter finns inte. Frågan tas upp igen i budgetprocessen inför 2023.

Klimatarbetet kräver gemensamma politiska beslut

År 2022 är det andra året i rad, då ministerrådets budgetförslag inkluderar årliga besparingar på 40 MDKK, eller ca 5,4 Meur, som drabbar mest kultur- och utbildningsbudgetar. Omfördelning av pengarna görs för att omstrukturera den nordiska budgeten i enlighet med den nya visionen som godkändes av de nordiska länderna i 2019. Totalsumman för den nordiska budgeten, ca. 130 meur, står emellertid oförändrad.

Mittengruppen menar att den nya nordiska visionen som nu förstärks genom budgetomläggningen kräver gemensamma nordiska politiska beslut, som inte ännu finns. För att nå dessa beslut behövs förhandling, politisk vilja och att de nordiska länderna förbinder sig till de gemensamma målsättningarna.

– De pengar som nu frigörs genom att skära ned den nordiska kultur- och utbildningsbudgeten, är för små för att göra skillnad på klimatarbetet. Däremot är effekten av nedskärningarna på kultur- och utbildningssamarbetet förödande. Dessa områden genererar nytta för de nordiska invånarna och utgör kittet i det mellanfolkliga samarbetet. Förtroendet för det nordiska samarbetet har försvagats under pandemin – vi anser att förtroendet nu snarast måste stärkas kraftfullt och återuppbyggas istället för att ytterligare försvagas. Det bästa sättet att stärka tilliten till det nordiska samarbetet är att det levererar nytta för dess invånare och inte minst alla gränsregioner och gränsgångare som drabbats så hårt av pandemibegränsningarna, säger Linda Modig.