Helsingforsavtalet bör uppdateras nu!
Mittengruppen anser att Helsingforsavtalet måste moderniseras nu. Det finns både risker och möjligheter i att man öppnar upp avtalet, men enligt Mittengruppen är möjligheterna i nuläget större än riskerna. Utan avtalsuppdatering riskerar nordiskt samarbete stagnera och tappa relevans.
Det finns många nordiska avtal, och många av dem är i behov av revidering. Ett gott exempel är det nordiska skatteavtalet som föreslås uppdateras, bland annat för att möjliggöra gränsöverskridande distansarbete.
Helsingforsavtalet lägger den övergripande grunden för de övriga nordiska avtalen. För två år sedan, i 2022, firades avtalets 60-årsjubileum. Avtalet har kompletterats ett antal gånger under åren, men en grundlig genomgång – med tillhörande diskussion om avtalets helhet samt rollen av det nordiska samarbetets centrala institutioner, Nordiska rådet och ministerrådet – har aldrig genomförts. Detta har lett till att nordiskt samarbete till viss mån släpat efter andra internationella samarbeten under de senaste årtionden, trots att det nordiska samarbetet fått allt högre uppskattning globalt.
Kraven för att både komplettera och uppdatera Helsingforsavtalet har blivit fler och starkare efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina och därmed cementerade det ändrade säkerhetsläget. Nordiskt samarbete anses nu som ännu viktigare. Kraven för att förnya Helsingforsavtalet har uttryckts från många olika håll: medborgarsamhället, forskare, näringslivets representanter samt såväl unga politiker som nordiska samarbetets “veteraner”.
På många fronter har nordiskt samarbete upplevt en renässans sedan början av 2010-talet. Försvarssamarbetet har med uppkomsten av Nordefco i 2009 varit kanske den mest dynamiska delen av nordiskt samarbete. Stoltenberg-rapporten från 2009 banade väg för en allt större diskussion om gemensam säkerhet i Norden, samt förstärkte strävanden till utrikespolitisk samsyn. Ett utvidgat och heterogent EU utan Storbritannien ökar efterfrågan på regionalt EU/EES-samarbete mellan de nordiska och andra likasinnade länderna. En vision om Norden som världens mest integrerade och hållbara region från 2019 har givit ny energi och riktning till nordiskt samarbete som sådan. Ett ökat geopolitiskt fokus på Färöarna, Grönland och Åland understryker behovet av att se över deras roll i det nordiska samarbetet.
Men. Det finns i nuläget en övre gräns för vad samarbetet kan åstadkomma. Gränsen sätts av Helsingforsavtalet, som inte ger mandat till de existerande gemensamma organen att fullödigt driva samarbeten inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitikens områden. Ansvaret ligger i nuläget hos de nationella organen och myndigheterna. Det fattas både parlamentarisk förankring och “en nordisk kommission” (Nordiska ministerrådet) som aktivt skapar nya initiativ som regeringarna sedan kan besluta om.
Nordborna uppskattar nordiskt samarbete. Det är politikernas ansvar att förvalta och konkretisera denna uppskattning. Ansvaret förpliktar oss att agera nu och försäkra att grundstenen i det nordiska samarbetet, Helsingforsavtalet, är på den nivå att Norden är redo för nutidens och framtidens utmaningar, och kan ta ledarskap när det behövs.
Tórshavn, den 8 april 2024
Mittengruppen i Nordiska rådet
Bild: Magnus Fröderberg/norden.org